frokenpense

Det är väl så att glömska kommer med åren, men nu tar det priset. Igår var det nyckeln. Imorse, i bilen på väg till jobbet, slog det mig plötsligt att mobilen låg kvar hemma på köksbordet. Tuuur att maken började senare än mig så jag kunde ringa från jobbet och be honom leverera mobilen på väg till sitt jobb. Vad glömmer jag imorgon tro?

Nu är huvudet fullt av snurriga tankar, har nämligen suttit och skrivit omdömen om mina elever. Det borde vara klart till torsdag - varför skjuter man alltid upp allt till sista minuten?

Snurriga, trötta hälsningar
Annica