Del 3

Ja, tredje och sista delen om operationen. Jag sov en natt på sjukhuset, åt god frukost, hade utskrivningssamtal med kirurgen. Hon berättade ju om trasslet med stämbandsnerverna och bisköldkörtlarna och sa också att jag nu måste äta medicin resten av mitt liv. Inte bara levaxin för att kompensera för sköldkörteln, utan också kalk för att bisköldkörtlarna skadats. De tar hand om kroppens salt- och kalkbalans bland annat och är livsnödvändiga även de. Så nu äter jag medicin dagligen och måste alltid ha med mig i väskan ifall jag inte är hemma vid tidpunkten de ska tas, vilket är vid olika tillfällen. Men jag är frisk!
När maken hämtade mig på KS kände han inte igen min röst alls, den lät så ynklig. Så var den i flera dagar, väldigt tunn. Det blev ju bättre, men var ansträngt länge. Jag hade till exempel svårt att uttala vissa ljud, som "o" i ost, det var nästan omöjligt ett tag. Jag fick verkligen ta det lugnt och arbeta mig igenom ljudet. Att jobba efter åtta sjukskrivningsdagar skulle inte ha varit möjligt, så det var tur att det var sommarlov. 
Nu fick jag ha plåster på ärret dygnet runt, inte sola och inte bada. Inte träna heller, fast det kände jag inte direkt för ändå;) Mellan tre och fyra månader ska tejp sitta efter operationen för att få ett så fint ärr som möjligt.
Förberedd för dusch. Gladpack och mycket tejp...
Vilar från tejp på natten efter en tid eftersom jag får väldigt mycket kli av den. Nästan osynligt ärr!
Knappt synligt, bådar gott.
Ärret efter ett halvår. Syns mycket mer nu än tidigare av någon anledning. 
 
I början när jag tog av tejpen tyckte jag att alla tittade på min hals, men nu tänker jag inte så mycket på det. Skulle aldrig falla mig in att täcka över och försöka dölja. Det här är jag och så här ser jag ut, ärret är en del av mig. Jag är väldigt glad att jag är frisk idag och hymlar inte med att jag varit riktigt sjuk. På återbesöket hos endo efter en månad berättade läkaren att sköldkörteln hade varit inflammerad när de tog den, så inte undra på att jag inte mått bra innan den plockades bort. Levaxin kan inte bära upp alla funktioner som sköldkörteln har i kroppen, men det mesta. Den del som handlar om ämnesomsättning verkar inte medicinen klara av riktigt bra tyvärr..... inte trötthet heller tror jag;) Saker som jag kan diskutera när jag ska på koll igen om ett halvår. Men jag är frisk!
 
Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0